Sämre gemenskap på jobbet med asociala medier

Telefonen är ett självklart arbetsverktyg för många. Men att vi lätt ägnar den mer uppmärksamhet än våra kollegor verkar påverka samvaron på jobbet. Sara Thomée ska kartlägga om det här mobilbeteendet, som kallas phubbing, är ett problem och har samband med sociala arbetsmiljöfaktorer.

Antagligen har det någon gång hänt att du suttit med några arbetskamrater och tagit upp telefonen för att svara på ett meddelande. Plötsligt har du fastnat med näsan i mobilen och glömt omgivningen. Kanske har du också varit med om att du kommit till fikarummet och mött dina kollegor som är så upptagna av sina telefoner att de inte alls lägger märke till dig.

Sara Thomée, som är forskare vid psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet, ska under tre år undersöka hur vårt mobilbeteende påverkar den sociala samvaron på jobbet.

– Det är egentligen en spaning, att något har förändrats på arbetsplatser. Kollegor är upptagna med sina tele­foner istället för att prata med varandra. Nu ska vi i projektet undersöka om det upplevs som ett problem, och i så fall vilka konsekvenser det har, säger hon.

Idén väcktes för flera år sedan när Sara Thomée studerade olycksfall inom elbranschen. När hon frågade om det var något som diskuterades på kaffe­rasterna svarade en elektriker: ”Vadå, då sitter man ju med mobilen!”

– Det låg kvar och lurade i bak­huvudet, och jag pratade med några forskarkollegor om vad minskad social samvaro på jobbet kunde få för konsekvenser. Samtidigt är telefonen ett självklart arbetsverktyg i många yrkesgrupper. Med alla sina funktioner lockar den dock till multitasking. Att det stör vår uppmärksamhet och kan leda till problem i bilkörning eller viktiga arbetsmoment är ganska väl studerat. Hur mobilerna påverkar den sociala arbetsmiljön är däremot fortfarande okänt.

Projektet innehåller tre delar där Sara Thomée och projektgruppen nu är mitt uppe i att starta en kartläggning kring phubbing inom några branscher. Upplevs det som ett problem, och vilka normer och regler finns kring mobilanvändande? Eftersom telefonerna även används i jobbet kan det lika gärna vara arbets­relaterade uppgifter som anställda är upptagna med.

– Jag är tyvärr inte bättre själv utan har ofta med mobilen på möten, precis som många andra forskare. Det kan vara provocerande, men samtidigt är du van att kunna kolla mejlen när som helst. Och beteendet smittar. Vi i projektgruppen är dock ganska medvetna om fenomenet och försöker undvika att ”phubba”, säger Sara Thomée.

Niklas Enström, som är ombudsman på fackförbundet Elektrikerna, medverkar i projektets referensgrupp:

– Det är fantastiskt spännande. Jag har själv sett hur folk nu sitter med blicken i telefonen under frukost­rasten på byggen istället för att prata med arbets­kompisarna, säger han.

Att samtala är enligt honom viktigt både för säkerhetsarbetet men också för att föra över kunskap till exempelvis lärlingar. Något han också är nyfiken på är om mobilerna kan bidra till kränkande särbehandling.

– Förr hade vi konkreta problem som nakenkalendrar på väggen. I dag kan några sitta och skratta åt saker i mobilen, så att andra känner sig utanför.

Även arbetsgivarorganisationen Installatörsföretagen är med i pro­jektet och Niklas Enström hoppas att forskningen ska ge underlag för att börja jobba proaktivt med de här frågorna på arbetsplatser. Nästa steg i projektet blir en djupdykning där anställda och chefer ska intervjuas om vilka konsekvenser de upplever med mobilanvändningen. Slutligen ska projektet utifrån svaren göra en bred kvantitativ enkät­studie kopplad till de arbetsmiljöfaktorer som dyker upp i intervjuerna.

– Målet är att se om phubbing har mätbara effekter på arbetsmiljön, och i så fall inom vilka områden. Vi vet ju inte ännu, men trivsel, tillhörighet och socialt stöd kan vara delar som påverkas, säger Sara Thomée.

Text: Andreas Nilsson